Det står en soppåse i trapphuset
Jag tror att det är livets trapphus
Den står på tredje våningen
Påsen tror att den är på väg upp
Men den är på väg ner
Snart ska den nå toppen
Bli respekterad
Tror den
Den kämpar för att hålla tätt
Inte stinka
I hissen ner försöker den protestera
Pyser ut marulk
Varför just jag?
Tänker den
När locket till den stora tunnan slår igen
skriker den för full marulkshals:
”Jag kommer tillbaka!”
Annonser

Ljud överallt
Vad vill de mig
Ska jag dansa
Jag tar ett steg
Med vänsterfoten
Nej, skriker vakten
”Man börjar med höger”
Jag snubblar
Ligger ner
Men dansar fortfarande

En vänlig man från New York kom till Söder i dag
Och Swedenborgsgatan gjorde sig till
Försökte vara lite mer Village än den är,
vanliga dagar
Kaféerna och restaurangerna, butikerna och barerna
alla la de sig till med en accent,
Om du lyckas här
sa de med den där lilla brytningen
Då kan du lyckas everywhere
Träden på trottoaren rasslade jazzigt med löven

En kvinna ringde
Hon sa
Vill du ha glass
Jag tänkte
I oktober? Hu, va kallt
Jag tänkte lite till
Sen hade jag tänkt färdigt
På väg nu
I mitt glassiga liv
Annonser